Dancing on my own.
Jag älskar Robyn löjligt mycket. Varit fan av henne sedan jag var 11-12 år. Har kommit och gått i perioder men har alltid alltid älskat henne. Sett henne live fyra gånger och det är inte många som har hennes närvaro på scenen. Hon bara går in och äger hela publiken.
Första gången jag såg henne var på arvikafestivalen 2005. Stod nästan längst fram och hon kom in med en blå jacka med en röd phoenix på ryggen. Jag var såld. Andra gången jag såg henne live var i Vara konserthus samma år. 2 timmar fylld med massa låtar. Helt sjukt bra. Tredje gången var återigen arvikafestivalen 2008. Stod längst fram och väntade i en och en halv timme på henne. Nu var hon mer hypad än förut. Det blev ett sådant tryck att jag aldrig varit med om något liknande. Tur att jag stod vid stängslet så jag kunde ta spjärn.
Fjärde gången var på way out west förra året. Solen sken och det var smockat i hela slottskogen. Hon ägde precis som förut men bäst var när hon och lykke li kom in iklädda i burkor och sjöng Queens "I want to break free".
Kommentarer
Trackback
